Leverans

Nu har Urban kommit hem från sin Sverigeresa. Men sig hade han både mat, godis och leksaker. Barnen är fortfarande i skolan så de har inte kunnat ge något omdöme på grejerna än. Mamman i familjen blev iallafall riktigt nöjd över den nya fina handväskan som han köpte, utan att jag bett om det. Ingen billig kopia här inte... Myggnät till Anton och grilltändare var annat nyttigt som vi saknat men inte kunnat få tag på tidigare. Godisförrådet i köket är nu överfyllt, och om vi ska få i oss allt innan midsommar får vi nog börja äta varje dag, istället för bara på fredag och lördag... Nu ser jag fram emot frukosten imorgon, då ska vi nämligen kalasa både på svensk ost och salami.

Dagens lärdom: Efter att ha varit på tjänsteresa i 10 dagar har man tydligen bråttom till kontoret. Det var knappt han hann dumpa väskan och ta en snabbdusch innan han var borta igen...

Fina fötter

Idag lyxade jag till det med pedikyr. Till en början var jag alldeles ensam i salongen vilket betydde att jag fick fullständig uppassning. Två tjejer hjälptes åt att tappa upp vattnet åt mig, under övervakning av chefen som även gav instruktioner. En av tjejer tog sig sedan an mina förhårdnade fötter. Den andra tjejen satte sig bredvid och studerade noggrannt vad den arbetande tjejen gjorde. Jag hoppas att hon var under upplärning, annars känns det som ett väldigt tråkigt jobb, att bara vara observatör... Hon höll på med fötterna i drygt 45 minuter, och så mjuka och fina som de är nu har de nog aldrig varit förut. Efter denna välbehövliga behandling belönade jag mig själv med lite nya kläder. Är imponerad över mig själv att jag inte ens tittade åt barnklädesavdelningen, utan la fullt fokus på mig själv för en gångs skull.

Dagens lärdom: Det är bara en skola i Hyderabad som inte har sommarlov nu, och där råkar mina barn gå... De får inte ledigt förrän 18 juni, dvs lagom till alla andra skolor börjar igen.

Svalka i poolen

Nu har vi hållit oss inomhus tillräckligt länge. Den här värmen är verkligen påfrestande så den enda behagliga sysselsättningen utomhus är att bada. Visserligen svalkar det lite dåligt nu på sommaren, för vattnet är riktigt varmt, men lite svalare blir det allt. Om inte hela kroppen skrumpnade ihop skulle vi nog kunna vara i poolen hur länge som helst...

Dagens lärdom: När kompisarna redan är i poolen när vi kliver i dröjer det inte länge innan mamma blir övergiven.

Lekdag

Idag åkte de gamla hamstrarna från Sverige fram. De har legat undangömda i en garderob tills nu, och blev plötsligt lika roliga att leka med som de var när de var nya.

En liten tur till mataffären hann vi med på förmiddagen. Anton har nämligen kommit underfund med att yoghurt både är gott och svalkande, så det går åt en hel del burkar varje dag. Eftersom båda barnen totalvägrar att dricka mjölk köper jag gladeligen hem så mycket yoghurt de vill.

The Croods

Idag blev det bio. Jag köpte biljetter till kvällsföreställningen, så denna helg blev det fredagsmys i biosalongen. Det är så sällan det visas engelska barnfilmer här i Hyderabad och när det äntligen kommer en gäller det att skynda sig att gå innan de slutar visa den... De brukar nämligen bara spela filmerna i en eller två veckor. Indiska Bollywood- eller Telegu-filmer visas däremot i minst en månad, så jag antar att det är fler som vill se den typen av filmer här.

Dagens lärdom: Även under tecknade filmer kan biopubliken brista ut i applåder.

Hanuman

Idag var det köer i trafiken. Hinduerna firade Hanuman, apguden. Längs vägarna hade de satt upp bilder av honom samt en massa orangea flaggor och vimplar. Sedan gick/dansade gubbarna i en parad mitt i vägen med apstatyer på ett lastbilsflak. Vi hade dock ganska tur och lyckades möta paraden, både på väg till affären och hem därifrån, så vi slapp att krypköra.

Dagens lärdom: När det blir stopp i en vägbana blir det många fordon som väljer att köra mot trafiken på andra sidan refugen. Många fler än annars...

Te-odlingar

På väg till flygplatsen passerade vi några te-odlingar. Vid en av dem passade vi på att ta en bensträckare. Så vi kröp under staketet och gick/klättrade uppför sluttningen med alla te-träd. När det blev allför svårframkomligt vände vi och gick tillbaka till bilen.

Under resan såg vi även frigående påfåglar. De höll till på fälten bredvid vägen. Enligt Moa, som höll räkning på dem, blev det 10 stycken sammanlagt.

Dagens lärdom: Det är inte så värst trevligt att bli mött av en massa kackerlackor när man kommer hem. Utanför ytterdörren, under taket, kryllade det av dem...

Dagens första tur gick längs de slingriga bergsvägarna till Doddabetta, en utsiktsplats på södra Indiens högsta berg. Som vanligt när man befinner sig högt upp var det lite dimmigt, så dessvärre såg vi bara de närmsta omgivningarna.
Sen begav vi oss till en tefabrik. Här fick man ingen guide, utan man fick läsa på skyltar vad som hände i de olika maskinerna. På vägen ut ur fabriken och deras teförsäljning var man även tvungen att passera en chokladtillverkning med försäljning, pluss en massa marknadsstånd där allt möjligt såldes. En riktig turistfälla med andra ord. Efter detta åkte vi till en botanisk trädgård för att promenera runt lite. Dessvärre hade vi inte vädret på vår sida, utan det började regna, så det blev en snabbvisit. Istället fick det bli ett restaurangbesök och sedan tillbaks till hotellet för lite slappande och inväntan på bättre väder.

Dagens lärdom: Är det konferens på hotellet använder de lekrummet, så barnen har varken kunnat spela pingis, biljard eller tv-spel. Det påstås iallafall att allt det ska finnas, men vi har inte fått se det...

Direkt efter frukost gav vi oss iväg med minibussen för att utforska omgivningarna. Första stoppet blev en hjort-park. Vi hade tur för de hade nyss varit där och matat dem, så alla djuren stod lugnt och åt runt den stora matskålen. I en liten inhängnad längre bort fick vi syn på en liten unge, men den verkade inte gilla ljudet av alla barnen, så den sprang och gömde sig i hörnet längst bort. Nästa stopp blev cowboyhatt inköp och hästridning, för barnen inte de vuxna. Sedan åkte vi en liten båttur på sjön. Efter lek i lekpark och sockervadd åkte vi tillbaks till hotellet.

Idag fick de andra mammorna uppleva något de inte varit med om tidigare, men som blivit ett vanligt inslag på alla våra semesterresor. En av mammorna utbrast under båtturen: "Varför fotograferar människorna på de andra båtarna oss hela tiden?""Borde de inte ta kort på sina egna barn och fruar istället?" Jag fick då förklara att så här blir det när man har ljus hy, man blir ständigt fotograferad vare sig man vill eller inte. Då blev hon helt förskräckt och började skrika åt dem att låta bli. Några gubbar lyssnade och la undan kamerorna, men inte alla.

Dagens lärdom: Det är ganska frustrerande att bo på ett hotell med stor fin pool, men med smutsigt vatten. På lördag ska de tydligen göra rent den...

Ooty

Resan gick bra. Efter en timma i flygplan och drygt 3 timmar i minibuss är vi nu framme i Ooty. Ooty är en "hillstation" så vi befinner oss högt upp i bergen. När stigningen började slog drivern av a/c:n i minibussen, så för att inte svettas ihjäl öppnade vi alla fönster. Det var därför ganska häftigt att känna hur temperaturen skiftade så det blev svalare ju högre upp vi kom. Sista biten var riktigt behaglig, nästan på gränsen till att jag frös i vinddraget.

Under kvällen har vi sett en magisk show. Trollkarlen gjorde nog allt ur handboken, så det var både duvor, paraplyer, näsdukar, ringar, rep, svävande bord osv. I 40 minuter höll han på och barnen var helnöjda!

Dagens lärdom: Det är stor skillnad mellan 42 och 24 grader.

Beskyddare

Tog med mig barnen och lämnade tillbaks filmerna idag. Hyrbutiken ligger på en liten gata där man inte får köra bil, så vi var tvungna att promenera en liten bit från parkeringen. När vi kommer tillbaka till bilen är inte Mustafa där, utan han kommer springandes bakom oss. I bilen på hemväg säger han "Nu vet jag var butiken är, så nästa gång kan jag lämna tillbaka filmerna". "Va?", undrade jag. Han svarade då att eftersom det var så många män i området förföljde han oss för att hålla koll. Normalt sett släpper han ju alltid av mig precis utanför den byggnaden jag ska till, så att han följer efter mig har jag inte varit med om tidigare. Känns ju skönt att veta att han är rädd om mig och barnen, men det här tyckte jag nog var lite på gränsen till överbeskyddande. Grannfrun promenerar i de här kvarteren flera gånger i veckan, alldeles själv, och hennes åsikt är att det är "ett trevligt område". Ska bli kul att se om han går med på att skjutsa dit mig igen, och om han i så fall stannar kvar i bilen eller ej. Välja filmer vill jag gärna göra själv, men lämna tillbaka dem skulle han väl kunna få göra i fortsättningen...

Nu är det dags att börja packa för vår mamma-barn-resa. Vi blir 3 mammor och 7 barn. 2 killar i KG2, 2 tjejer och en kille i G3, 2 killar i G6, så jag tycker nog att vi lyckats ganska bra med att se till att alla ska ha någon att leka med...

Dagens lärdom: Har man aldrig sett en flygplats och är nyfiken på hur det ser ut kan man tänka sig att vara på plats hos sin arbetsgivare kl 6 på morgonen på sin lediga dag, bara för att få åka med i bilen fram och tillbaka... Det är iallafall vad Radha bett om lov att få göra.

Film

Nu har jag testat att hyra film i Indien. En grannfru tog med mig till en hyrbutik i närheten av vårt community där de hade förvånansvärt många filmer att välja mellan. De hade flera barnfilmer på engelska i en hylla så jag valde ut två stycken som jag hoppas att barnen vill se. När jag valt mina filmer tog jag dem bara med mig och gick därifrån. Varken legetimation, namn, adress eller pengar behövdes. Antingen ser jag otroligt pålitlig ut eller också berodde det på att Sujata är stamkund och hyr filmer av honom varje vecka. I den här butiken betalar man när man lämnar tillbaka filmerna. 40 rupies/film och dygn är kostnaden, dvs ca 5 kr, så det finns ju en risk att jag kommer åka dit många fredagar framöver.

Snart ensamma

Urban håller på och packar för fullt. Inatt flyger han till Sverige på affärsresa. Det känns lite konstigt att helt plötsligt bli kvarlämnade i Indien. Vi flyttade ju hit på grund av hans jobb, men i 10 dagar ska vi nu vara själva.

Bredbandet har legat nere helt i över en vecka och kabelgubben lyser med sin frånvaro. Varje dag har supporten svarat oss att "imorgon kommer teknikern till er", vilket visat sig vara lögn varenda gång. Känner mig så där lagomt frustrerad med andra ord. Skulle så gärna vilja ringa och skypa igen.

Usch, vilket tråkigt inlägg det blev. Men det speglar nog en hel del hur jag känner mig just nu. Imorgon känns säkert allt mycket bättre!

Multiplikation

Nu börjar det bli lite jobbigt med matten för Moa. Avsnittet de arbetar med för tillfället handlar om multiplikation. I hennes svenska klass hade de inte arbetat något alls med detta, så hon har det för tillfället ganska mycket jobbigare än sina indiska och amerikanska klasskamrater. Förra året hade de gått igenom alla tabeller upp till och med 10:ans. Nu är det 11:ans och 12:ans tabell som ska pluggas in, samtidigt som de ska lära sig muliplicera ännu större tal med algoritm (uppställning). Kan man alla multiplikationstabeller är det ju inte så svårt att räkna ut 7x356, men kan man inte 7:ans tabell blir det lite tuffare... Därför har vi börjat träna extra här hemma, iallafall de lägre tabellerna. Idag gjorde vi dessutom några multiplikationskort i färgglada papper. Jag skrev uppgiften på ena sidan och Moa skrev svaret på den andra. Sen är det meningen att hon ska kunna träna lite själv, utan att jag behöver vara med och förhöra hela tiden. Egentligen skrev jag väl fel, iallafall om Moas lärare skulle sett korten. Jag gjorde som i Sverige och skrev faktorerna efter varandra. Här ska de stå under varandra, se bild på repetitionsläxan nedan. Jag tycker det ser så bakvänt ut, men det är väl för att jag blivit yrkesskadad av att bara se det på det svenska sättet innan. Jag skrev dock det amerikanska tecknet x för att inte förvirra henne helt. Jag undrar om det bara är vi i Sverige som är mot strömmen och skriver • ? En sak är säker, lyckas hon plugga in alla multiplikationstabeller redan nu, kommer hon iallafall att ha stor nytta av det i framtiden.

Dagens lärdom: Struntar man i samordnaren i communityt och istället ringer rörmokaren direkt, kommer han inom 10 minuter. Igår dök han nämligen inte upp alls, trots att samordnaren lovade skicka hit honom. Nu har jag tom rörmokarens nummer (eller Mustafa, eftersom han inte pratar engelska) så nästa gång behöver jag inte ens be grannen om hjälp...

Mammor med barn - resa

Nu tror jag att allt ska vara bokat och klart inför vår resa. Nästa vecka har barnen sommarlov, så klart samma vecka som Urban åker på tjänsteresa till Sverige... Vad gör man då när man blir kvarlämnad med barnen i 40+ värme? Jo, man åker på semester med andra mammor, vars män inte heller kan resa med dem.

För en månad sedan frågade en av mina grannar vad vi skulle göra under sommarledigheten. Jag svarade att jag funderade på att resa någonstans, men visste inte riktigt var, eftersom jag skulle bli själv med barnen. Dagen efter undrade hon om jag skulle kunna tänka mig att boka en resa tillsammans med henne eftersom hennes man inte kunde ta ledigt från jobbet heller. Vilken bra idé tyckte jag, då får barnen lekkamrater och jag vuxensällskap. Sen visade det sig att hennes pappa skulle komma och bo hos dem i april, så de skulle nog inte kunna åka på nån semester trots allt. Istället hoppade en annan grannfru med i semesterplanerna och hon fick även tag i en tredje resesugen mamma. Den nya grannen visade sig ha en gammal studiekamrat som jobbade på en resebyrå, så vi kom överens om att anlita honom. Efter det kan jag inte hålla räkningen på hur många olika turer det varit, en massa email och sms. Vi har bytt resmål 3 gånger, av olika anledningar. Jag blev plötsligt bokningsansvarig och skulle vara den som skötte kontakten med resebyrån. Kontaktpersonen åkte på egen semester och bollade över ärendet till en kollega istället. När vi tillslut kommit fram till att det är Ooty vi ska åka till, ville de flyga oss till en flygplats som ligger 8 timmars bilresa därifrån. Detta tyckte inte vi var någon bra idé, eftersom vi reser med barn. Då kom de på att det faktiskt finns en flygplats ca 2,5 timmar bort så då bestämde vi att flyga dit istället. Datum flyg och hotell var klara och skulle bara konfirmeras. Då visade det sig att flyget blivit fullbokat, så vi var tvungna att byta resdatum. Sen fanns det plötsligt plats på planet, fast till det dubbla priset...
För att fixa en resa till kylan i 4 dagar har det tagit en månad! När jag bokat våra andra semestrar har det tagit mellan någon timme till max 3 dagar... Ju fler kockar... Eller vad är det ordspråket säger. Detta segdragna planerande och bokande vill jag inte vara med om nåt mer. Så för nästa resa tar jag hjälp av mina gamla kontakter istället...

Dagens lärdom: Det gör riktigt ont att skölja ur schampo i enbart varmvatten. I den här värmen skulle jag hellre bara ha kallvatten i duschen.

Klippning

Äntligen fick jag med mig Moa till frisören. Det krävdes mycket övertalning, men nu är de slitna topparna borta. Långt, slitet hår är inte det lättaste att borsta, så det var verkligen välbehövligt.
En sak som har ändrat sig sedan vi flyttade hit till värmen är att min tjej, som vägrade ha uppsatt hår i Sverige, numera alltid har tofs eller fläta. Vet inte om det beror på att det blir mindre svettigt så, eller om det är för att alla tjejer i klassen har uppsatt hår med. En kombination av båda skulle jag nog tro. Ska bli intressant att se hur hon vill ha det när vi kommer till Sverige i sommar...

Dagens lärdom: Skattemyndigheten hittar dig alltid, även om du är utskriven ur Sverige... Idag kom våra deklarationer.

Grillfest

Idag hade vi 7 svenskar på besök, så det blev grillat på balkongen. Urban hade fått reda på att det var ett gäng från Karlskoga som var i stan för att göra lite tester så egentligen hade de inte nåt med centrat här att göra. Men eftersom han känner dem sen tidigare var det ju trevligt att träffas och prata lite. Det visade sig att de varit i Indien vid ett flertal tillfällen, fast i olika städer. Deras upplevelser verkar dock påminna väldigt mycket om våra. Dvs att i trafiken gäller djungelns lag, allt arbete tar oerhörd lång tid och det som personer lovar kan inte alltid förväntas stämma.

Dagens lärdom: Det är bra att ha en extra gasoltub när gasen tar slut mitt i kokning av pasta och potatis till salladerna.

Prinsen

Idag följde jag med Anton på ett prins/prinsess-kalas. Drygt 30 barn var på plats, så det blev ganska livat. Den inhyrda clownen hade fullt sjå med att forma olika ballonger till barnen. Alla tjejer ville ha ett hjärta på en stav, medans killarna valde svärd. Alla andra roliga saker han gjorde ville de inte ha, så de blev bara liggandes... Vad gjorde killarna med svärden då? De lekte "Star Wars" så klart, i en timme non-stop!

Dagens lärdom: Helt plötsligt,utan förvarning, kan det dyka upp en gul lotus i vattenkrukan.

The magic lamp

Urban har åkt till New Delhi, så jag fick gå ensam på teater/musikal ikväll. "Den magiska lampan" var det som visades och alla barn i "Elementary school" på ISH hade en varsin roll i musikalen. Moa spelade en fäktande tjuv. De två första slagsmålen gick bra, men i det tredje dog hon... Hon fick även vara med och sjunga och dansa. Anton var utklädd till en klocka, "Big Ben", och gjorde en liten tidvisardans.

Efter föreställningen bjöds det på mat och dryck, så det blev sent innan vi kom hem. Vilken tur att det är lördag och sovmorgon imorgon!

Ugadi

Idag firar hinduerna in det nya året. Här i cummunityt anordnades det ett litet knytkalas. Jag hade tur och fick i uppgift att ta med tallrikar, servetter glas och dryck. Antagligen förstod de att min indiska matlagning inte är den bästa, och tur var väl det.

Just idag ska man dricka en speciell dryck. Det är en blandning av sött, surt, salt och beskt, riktigt vidrigt alltså... När man tar första slurken ska man vara observant på vilken smak som är den första man känner. Den smaken är nämligen det som kommer att prägla det kommande året.

Science Fair

Idag åkte jag till skolan för att titta på alla experiment och presentationer som eleverna visade. Antons klass håller på att arbeta med "matpyramiden" för tillfället, så i deras klassrum fick man lära sig vilken matgrupp som ger starka ben, muskler, bra syn osv.

De större barnen hade egna arbeten som de fått hitta på och förbreda själva eller i par, på fritiden. I grade 3 var det olika kemi-demonstrationer som var populärast. Många med olja och vatten, eller bakpulver som blev smällare och vulkaner. Många glada och positiva barn som gärna berättade om vad de hade lärt sig.

Pyssel

Idag har min sjukling kryat på sig. Moa var feberfri idag så det behövdes varken film eller bok. Istället blev det en riktig pysseldag. Hon skämde till och med bort mig och gjorde en sallad till lunch.

Pennställ och prydnadsstenar.

Feber

Att ha feber i 40-gradig värme är ingen höjdare, men det har ändå gått riktigt bra. Jag och Moa har läst bok, tittat på film och spelat brädspel. Tyvärr har internet legat nere hela dagen, så något strömmande från Sverige har vi inte kunnat se eller ringa med ip-telefoni för den delen. Lite frustrerande känns det dock eftersom bredbandsbolaget äntligen dragit hit en ny kabel åt oss. I lördags kom de till muren iallafall, men där tog tydligen den gubbens arbetsuppgift slut och näste person har vi ännu inte sett till.

Konsert

Ikväll åkte vi på konsert. Moa är ju med i skolkören och idag hade de ett framträdande med både nya och gamla sånger. I ett museum nära Birla Mandir, det vita marmortemplet, hade de hyrt en "aula" så det var ju lite mer konsert-känsla mot vad det blir på skolan. Duktiga var dom och Moa orkade vara med hela tiden trots att hon höll på att få feber. Hon har klagat över huvudvärk under dagen, men vi trodde nog att det berodde på att hon druckit för lite. Men i pausen när hon kröp upp i Urbans knä kände vi att hon var varm, så imorgon får hon allt stanna hemma från skolan.

På vår 50-minuter långa resa till konserten fick vi syn på en man med en smart keps. Den hade en inbyggd fläkt i skärmen som drevs av solceller. En sån skulle vara riktigt bra att ha, men frågan är om man inte skulle känna sig lite fånig...

3-rätters

Idag lyxade vi till det och åkte på en italiensk restaurang. Anton ville så klart ha pizza. Jag och Urban tog lunch-erbjudandet, 3-rätters inklusive fördrink. Omräknat till svenska pengar betalade vi 65 kr/person, vilket vi i Sverige inte ens skulle fått Mojiton för... Så vi kan väl säga att vi fick maten gratis ;) Jag vet att vi inte kommer kunna äta ute lika ofta när vi flyttar hem igen, så därför passar vi på att sätta lite extra guldkant på tillvaron nu när vi kan.

Efter restaurangbesöket åkte vi hem till Sven och fikade. Han hade bakat äppelpaj, som så klart slank ner snabbt trots att vi egentligen var mätta. Det är konstigt, men sötsaker verkar det alltid finnas plats för i magen. Sen var det dags att åka och hämta Moa. De hade hunnit klart med NO-projektet och hon hade även fått följa med mamman på bildlektionen som hon håller i på lördagar. En nöjd och glad tjej var det som vi fick med oss iallafall.

Här hemma har vi fått en ny fin lotus i vår stora "vattenkruka".

Prinsen

Nästa helg är Anton bjuden till en klasskompis på ett kungligt kalas. Det blir maskerad och alla barn ska vara utklädda till prinsar eller prinsessor. Så idag begav jag mig på jakt efter kläder. Jag hade tur och fann det mesta av det jag sökte i första affären jag åkte till. Jag blev även denna gång omringad av en massa hjälpsamma expediter, 8 stycken om man ska vara exakt. "Bossen" var den enda som pratade med mig, de andra agerade hantlangare och skyltdockor, hela tiden med ett stort leende på läpparna när de tittade på mig och redo att springa iväg på uppdragen bossen sa åt dem.

Det kommer bli en liten prins i Alladin-stil. Jag hittade tom en sorts "hatt" som passade till, trodde jag... Men när jag kom hem och visade vad jag köpt för Mustafa blev han förskräckt, vilket är mycket ovanligt. Han är ju liksom alla andra "arbetare" inlärd att Sir och Madame alltid har rätt, och man varken ifrågasätter eller säger emot. Det jag fick höra var: "Den där kan han inte ha på sig! De andra barnen kommer att skratta åt honom, för en sån där hatt har man bara på sig när man ska gifta sig". Så förutom skor får jag väl även ge mig ut på jakt efter en prins/kunga-krona till veckan, och hittar jag ingen får vi väl se om det blir "skratt-hatten" eller utan huvudbonad.

Ikväll blev det ett fredagsmys med bara 3 personer. Moa ska nämligen sova över hos en klasskompis inatt. Nästa vecka annordnas det en "Science Fair" på barnens skola och då har Moa och Sunwoo bestämt sig för att presentera ett projekt tillsammans. Ikväll ska de tillverka en poster och imorgon en liten prototyp. "Pulley System" har de bestämt sig för att arbeta med, vet inte riktigt hur jag ska översätta det till svenska, men det handlar om hur man med hjälp av "hjul" och snöre kan lyfta saker, ofta på stora båtar. Ska bli intressant att se om de hunnit klart när vi hämtar hem henne imorgon. Mamman i familjen är barnboksillustratör och bildlärare och pappan är ingenjör, så jag är säker på att de kan få en hel del hjälp om de skulle behöva...

Swimming gala 2

Idag åkte vi till skolans swimmingpool igen, det var nämligen Moas tur att visa vad hon lärt sig under simperioden på gympan. Skillnaden mot igår var att idag var det tävlingar. Grade 1-5 var alla indelade i 2-4 grupper per klass beroende på sin simkunnighet. De bästa i klassen tävlade alltså mot varandra och de mindre bra mot varandra. 6 grenar skulle alla barn delta i, så det blev en lång dag vid poolen med lång väntan mellan Moas lopp. Grenarna var: benspark med flytdyna, crawl, bröstsim, ryggsim, ring på huvud, finna boll med nr 50.
Moa lyckades simma till sig 3 guld och ett brons, så hon var riktigt nöjd med dagen.

Swimming gala

Idag åkte vi till skolans swimmingpool för att titta när vår lille kille visade vad han lärt sig under simlektionerna de senaste veckorna. Som tur var fick barnen i KG2 börja simma först på morgonen, innan det hade hunnit bli alltför varmt ute. Vi var många föräldrar som var där för att titta, fotografera och filma. Det var crawl, ryggsim och att dyka som de tränat på. Det krångligaste var nog när de övade bentag genom att hålla i en flytdyna med en ring på (som inte fick trilla av). Se bild nedan.
Efter uppvisningen var det dags för höjdpunkten, fika! Vattenmelon, brownie och isté bjöds det på. Sedan var det de yngre barnens tur att visa sina föräldrar vad de lärt sig. Men då åkte Anton och hans klasskompisar tillbaks till skolan för att jobba, så då skjutsade jag Urban till kontoret innan jag åkte hem och läste ut min bok.

Kokar

Jag håller på att koka, både av värme och irritation! Förra veckan fyllde Moas kompis hemma i Sverige 10 år, så vi hade gjort iordning en liten födelsedagspresent som vi skickade med posten. Igår kväll kom dock brevbäraren hit med presenten i retur. Den hade bara kommit till Mumbai och där hade de tydligen bestämt sig för att skicka tillbaks den till oss istället. Varför förstår jag inte och följelappen gick inte att förstå över huvudtaget. Jag tog iallafall med mig brevet till postkontoret idag för att få en förklaring. När jag var där första gången talade han om för mig att det bästa är att skicka försändelsen med "speed post", så det gjorde jag. Den här gången menade han att anledningen till att jag fått brevet i retur var att man inte kan skicka "speed post" till alla länder, däribland Sverige, men varför han rekommenderade det förra gången jag var där kunde han inte förklara. Det enda han kunde säga var att det inte var mitt fel att brevet inte kommit fram, och inte hans fel heller. "Vems fel är det då?", frågade jag. Svaret blev typiskt indiskt igen. "Det var inte mitt fel och inte ditt fel heller." Att skicka brevet igen skulle vara möjligt, men då skulle jag få betala 130 svenska kronor igen... Vilket jag vägrade. Så arg som ett bi tog jag brevet under armen och åkte hem.
Presenten ska nu få ligga säkert här hemma och invänta att min privata brevbärare tar det med sig när han åker på affärsresa till Sverige om ett par veckor. Förhoppningsvis kommer han ihåg att leverera det, annars kommer det väl i retur igen...

Bubblan

Jag har gått som i en bubbla sedan igår kväll. Efter allt badande under helgen har jag lyckats få en vaxpropp i ena örat.
Innan jag gick och la mig igår kände jag ett starkt behov av att "topsa" öronen. Men istället för att få ut vaxet som irriterade hörselgången lyckades jag istället trycka in det ännu längre, och där blev det fast... Resultatet blev ständigt "lock" för det drabbade örat och ett allmänt obehag. Inte helt lätt att somna, men det gick. När jag vaknade var "locket" fortfarande kvar. Fläktar a/c mm var jättejobbiga att höra och att höra vad människor sa var inte helt lätt. Ett yoga-pass utan att höra vad ledaren säger är inte att rekomendera, men det funkar. Efter dusch och frukost begav jag mig till apoteket. Koksalt har jag fått för mig ska vara bra och enligt google-translate heter det saline på engelska. Ett apotek i Indien är inte riktigt som ett i Sverige. Här påminner det mer om en kiosk med en massa människor som trängs vi luckan för att få hjälp, utan något fungerande kösystem så klart. Efter ett tag var det iallafall tillslut min tur. Men "min" expedit hade så klart inte en aning om vad saline var, inte hans kollegor heller för den delen, så jag försökte lite pedagogiskt förklara att det är vatten med salt i. Då hämtade han tillslut en halvlitersflaska, som påminner om dropp man får på sjukhuset. Sodium Chloride stod det på flaskan så jag antar att det ska vara ofarligt. Någon växel hade de så klart inte att ge tillbaks, utan han gav mig några halstabletter istället, men de tänker jag däremot inte stoppa in i örat. Med hjälp av Radha, Anton och Urban har jag nu behandlat mig flera gånger under dagen/kvällen och numera släpper "locket" bara jag trycker lite lätt framför örat när det kommer. Några sköljningar till får det bli innan läggdags och förhoppningsvis vaknar jag utan "lock" i örat imorgon.