100 kronor fattigare

Idag har vi haft en riktigt härlig slappar-söndag. Det enda fysiskt ansträngande vi gjort var väl promenad/cykelturen i communityt efter lunchen. Sen tog ju Urban iofs med sig barnen till poolen, så de har väl rört på sig lite mer än jag. Idag hade det lossnat ordentligt med Antons simmande, för han klarade att simma 17 meter med huvudet ovanför vattenytan. Så nu ska han äntligen få sin utlovade hundralapp! Vi har nämligen mutat honom med att han ska få 100 kronor den dagen han simmar minst 10 meter...
Moas klass håller för tillfället på med simning på gymnastiken. Så två dagar i veckan åker de buss till poolen på skolområdet och tränar för fullt. Hon har dock berättat med en liten tår i ögat att hennes magister inte låter henne simma ut på den djupa delen av poolen, för hon kan inte crawla. Eftersom hon bara lärt sig bröstsim så kan hon inte simma enligt honom, för här är det crawl som gäller. Så vi får väl börja simträna med henne igen nu, så hon kan crawla innan nästa simperiod börjar någon gång i februari. Problemet är ju bara att varken jag eller Urban kan crawla...

Dagens lärdom: Om man inte rör ordentligt i scones-degen kan vissa tuggor bli lite väl salta när man äter de färdiggräddade bröden.

Hur svårt ska det va?

Efter åtskilliga arga samtal kom så äntligen två service-gubbar hit idag för att fixa iordning vårt bredband. De skulle även ställa iordning routern åt oss som två andra gubbar levererade igår kväll klockan 9. I en och en halv timme satt de och grejade med vår dator samt med en egen som de hade med sig. En massa telefonsamtal hann de också med under tiden, så jag förstod ganska snabbt att det var något problem. Till slut kallar de in mig och visar på sin dator att nu har vi minsann 7,0 Mbit/s i både skicka och ta emot. Vad bra, sa jag, men jag vill se det på min dator med. Sladden flyttades motvilligt över och mycket riktigt, det gick inte ens att öppna google... Det är fel på din dator, sa den ene, för du såg ju vilken bra hastighet det var på min. Ja eftersom du inte använde min uppkoppling, kontrade jag. Men jag använde ju samma sladd! sa han och låtsades oförstående. Men du kopplade ju inte upp dig med den, utan använde en trådlös uppkoppling, svarade jag argt. Min dator funkar utan problem med mobil uppkoppling med er konkurent. Du får plocka fram en annan dator, sa han då och fortsatte att påstå att felet ligger i min dator. Då frågade jag om routern funkade. Javisst, fick jag som svar. Så jag plockade fram Iphonen och kopplade upp den, men det funkade ju inte heller så klart. Nu kunde de ju inte längre hävda att det bara var datorns fel och då plockade de snabbt ihop sina saker och försvann. Jag hejdade lurendrejaren i dörren. Han talar då om att inom 1-2 timmar kommer hans manager att komma hit eftersom han själv vill titta på min router. Då ser du till att han kommer, svarade jag, för sist dina kollegor gick härifrån skulle de strax komma tillbaka och nu har det gått en vecka sen dess... En minut senare ringer Urban och undrar om vi fått ording på bredbandet eftersom han nyss fått två SMS där det stod att felet var åtgärdat och ärendet nedlagt!
Fly förbannad ringer jag upp Beam och frågar hur de kan påstå att ärendet är löst,när jag fortfarande är utan en fungerande uppkoppling? Nu ser ni till att fixa saken inom 1-2 timmar, som jag blivit lovad! Annars kommer jag upp till erat kontor imorgon för att få tillbaka mina pengar och får jag inte det går jag direkt till domstolen. En timme senare, när jag står och väntar på skolbussen, kommer den ene Beam-killen och en äldre herre på motorcykel, så jag säger åt dem att de kan åka hem och starta felsökningen. Nu var det helt plötsligt på grund av att datorn är installerad på svenska som bredbandet inte fungerar. När jag erbjöd mig att hjälpa till med översättning var det istället brandväggens fel. Att en av de närmsta grannarna också varit utan bredband i 3 veckor hade inget som helst samband. Fibern och deras fina tråddragning var också felfri enligt dem. Routern däremot var trasig så den måste de ta med sig och byta ut mot en annan som de påstår sig leverera imorgon. Men det funkar ju inte utan routern heller, sa jag argt. Men det beror ju på datorn, sa de då och gick sin väg...

Dagens lärdom: I fortsättningen ska Urban inte få låsa in sin dator med engelskt systemspråk i garderoben och ta med sig nyckeln till jobbet.

Tyg-shoppande

Igår var jag hemma hos en av grannfruarna för att titta på några tunikor/kjolar/klänningar som en skräddare sytt åt henne. Eftersom han troligen kommer hem till henne under helgen för att leverera färdigsydda kläder och ta emot fler beställningar har hon erbjudit att skicka över honom till mig med. Därför ville jag först se några saker som han sytt, för att få en uppfattning om det är någon idé att ta hit honom eller inte. Det visade sig att hon hade hur mycket fina kläder som helst som denna mannen sytt till henne. Hon skulle lätt kunna klä sig i olika kreationer varje dag i flera månader... Så vi kom överens om att hon ska ringa till mig när skräddaren kommer hem till henne.

Så idag tog jag med mig en annan grannfru som vägvisare till en tygaffär i närheten och även som smakråd så klart. Affären hade 4 våningar och otroligt mycket tyger och även färdigsydda saris. Jag valde ut fyra tyger som ska kombineras ihop till 2 stycken tunikor. 9 meter tyg blev det sammanlagt, till priset 800 rupies (100 kr). Nu återstår det bara att leta fram en fin tunikamodell på nätet för att visa skräddaren. Det får bli morgondagens projekt...

10 minuter innan barnen kom hem med skolbussen kom det en leverans med deras nyinköpta cyklar. Så i eftermiddag har det varit två lyckliga barn som cyklat runt, runt på gatan utanför.


Dagens lärdom: Hur man handlar i en tygaffär:

1. Be en expedit att plocka fram de tyger som ser intressanta ut.
2. Peka ut vilka tyger du vill ha och hur mycket av varje.
3. Ta emot expeditens handskrivna lapp med pris/meter och antal beställda meter.
4. Gå till en kassa i andra änden av butiken, lämna fram lappen, betala, ta emot den ursprungliga lappen med ett påhäftat kvitto.
5. Gå tillbaka till den första gubben, lämna fram lapp med kvitto, vänta medans han klipper till tyget.
6. Ta emot de hopvikta tygbitarna samt kvitto/lappen.
7. Gå tillbaka till kassan, lämna fram tyget och kvitto/lappen.
8. Vänta medans kassören kontrollerar tyget med kvittot. Stoppar ner tygerna i en plastpåse som han häftar igen öppningen på och även häftar fast lappen och kvittot.
9. Ta emot påsen och lämna fram den till vakten i vid utgången som kontrollerar och stämplar kvittot.
10. Ta emot påsen och åk hem.

 

Husdjur

Idag hände det jag fasat för... När jag drog undan gardinerna i sovrummet kände jag något äckligt som snabbt sprang över min hand! Ut på väggen ovanför min och Urbans säng springer en stor ödla i ilfart. Det var ingen liten en, som den som i helgen satt utanför köksingången, eller den pyttelilla som satt på grinden igår. Den här var över 10 cm lång, utan svans, om man räknar med svansen var den nog närmare 18 cm... Jag bestämde mig ganska snabbt för att detta ofrivilliga husdjur inte skulle få bo kvar i mitt sovrum, så jag sprang ner för att leta upp något lämpligt redskap för att få ut den. Maiden undrade så klart vad som stod på och med gemensamma krafter, en sopborste och en skyffel lyckades vi skrämma upp den i hålet i taket... Radha sprang efter en trappstege, klättrade upp, sopade längs med kanten, men utan resultat. Ödlan är kvar någonstans i taket! Undrar när han har lust att komma ner igen? Skulle kännas lite bättre om vi kan lyckas få ut den innan kvällen.
Bredbandsgubbarna som var här och grejade med sladdarna i fredags har ju fortfarande inte kommit tillbaka, trots att de bara skulle gå på lunch. Så om ödlan påminner om dem så sitter han nog kvar och trycker i taket ett tag till...

Dagens lärdom: Mobilt bredbandet på usb-sticka fungerar bättre än bredband med sladd. Iallafall i Aparna County...



 

Äntligen

Två veckor och många arga telefonsamtal blev det. Men nu har vi fått internet! Visserligen med en sladd till laptopen och urusel hastighet, men jag ska inte klaga... Får se hur länge det dröjer innan de levererar routern.

Vi har nu bott i huset i tre veckor. Under denna tid har vi hunnit vara med om en hel del saker, men jag tänker inte tråka ut er med riktigt alla detaljer. Vår tidigare upptäckt att indierna är bra på att skaffa arbetstillfällen kvarstår.
Till exempel kommer det två gubbar för att leverera en tv-apparat, sedan kommer det en annan gubbe några dagar senare för att plocka upp den ur kartongen, ställa den på plats och sätta i kontakten. Egentligen förväntade han sig även att få göra en demonstration om vilka knappar man ska trycka på, men det tackade vi nej till. Den andra tv-apparaten, köpt i samma affär, men av ett annat märke, kom det en annan gubbe och plockade upp ur kartongen. Vi fick absolut inte röra kartongerna innan montörerna kom, för då skulle inte försäkringarna gälla.
För att koppla in kabel-tv till våra 2 tv-apparater krävdes det 6 gubbar.
Fogning av balkongen, som läcker in regnvatten mellan kakelplattorna, krävde 4 gubbar.

Dessutom har jag haft hit en diskmaskins-demonstratör. Demonstrationen var mycket givande eftersom jag fick reda på att jag skulle fylla på diskmedel i den lilla luckan, stänga igen, ställa in program nr 6 och trycka på startknappen... Samma gubbe kom några dagar senare och gjorde en demonstration av torktumlaren. Han sa inget mer än vad som stod på knapparna, så även denna demonstration var värdelös. Att montera tuben för utsuget vägrade han, eftersom det bara var onödigt... Några dagar senare, efter lite påtryckning från min sida, kom han dock tillbaka med en gubbe till som monterade klart maskinen. Så numera är inte hela tvättstugan klassblöt efter att man torktumlat. Dessa två gubbar kunde såklart inte montera upp eldosan på väggen, utan till det skickades det hit två andra gubbar några dagar senare.

Det har även kommit hit målare, möbelleverantörer, gasförsäljare, jobbsökande maider, rörmokare, vattenreningsgubbe, elektriker, fläktfixare, trådgårdsmästare, två konsulter som företräder husuthyrare, vår konsult, två plåtarbetare och två kabeldragare. Finns risk för att jag glömt några, så det vore lögn att påstå att jag varit ensam och haft det lugnt och skönt under dagarna...

Dagens lärdom: Det är effektivt att låta drivern ringa telefonsamtal på lokalbefolkningens språk åt en