Efter frukost drog hela gänget ner till stranden. Vi lyckades få med oss badhanddukar och efter lite påtryckning från receptionen släppte säkerhetsvakten tillslut ut oss.
Väl framme valde vi att gå ner till havet där det nästan var helt folktomt. Men 9 blekfisar har tydligen stor dragningskraft hos indierna, så vi fick inte vara ensamma speciellt länge...
Efter en stunds badande hörde vi hur det var någon som började blåsa för fullt i en visselpipa. Det visade sig vara två stycken badvakter som ville få in oss till land, eftersom det är farligt att bada för långt ut. Efter lite övertalning gick de med på att låta oss bada, under förutsättning att vi höll oss där vattnet bara nådde upp till knähöjd. Eftersom de flesta indier inte är simkunniga, antog de troligen att inte vi heller var det.
Fler och fler människor samlades på stranden och vi kan numera titulera oss ofrivilliga badklädes-fotomodeller. Många var nyfikna på oss och några av dem vågade sig till och med fram till oss för att prata lite. Några indiska tonårspojkar tyckte nog att det såg skojigt ut att bada, så de hoppade i och lekte i vågorna de med, fast med kläderna på så klart...
När alla blekfisar satt på stranden för att torka kom de visslande badvakterna igen. Nu skrek de för fullt på Hindi och hytte med en träkäpp mot killarna som snabbt sprang upp ur vattnet. Några av killarna blev slagna av käppen på baksidan av låren, och efter detta blev stranden återigen nästan folktom. Vi tyckte det hela kändes väldigt olustigt, så även vi packade ihop oss och gick därifrån.
