Utflugna

Nu är vårt gästrum tomt igen. Det enda spår som finns kvar efter besökarna är två fulla kassar med kläder. Resväskorna blev lite väl tunga efter alla inköp, så deras sommarkläder ska få åka tillbaks till Sverige i någon annans resväska istället. Nästa veckas svenskbesökare har redan lovat att ungefär 8 kg ska han nog kunna få med sig till dem, så snart är gästrummet helt tomt igen, fast inte så värst länge till...

Svenska gäster

Igår kom en gammal kollega till Urban och hans fru hem till oss för att hälsa på och uppleva hur vi har det här borta. Sina första dagar i Indien hade de tillbringat uppe i "den gyllene triangeln" dvs Delhi - Agra - Jaipur. De hade haft det riktigt bra under resan, och tur var väl det eftersom jag hade hjälpt till lite med att boka den åt dem. Det var alltså två nöjda och glada personer som landade i Hyderabad igår eftermiddag och den sinnesstämningen verkar fortfarande sitta i. Dagen idag har fyllts med sightseeing, shopping och lite jobb för gubbarna. Under de timmarna passade vi, dvs fruarna, på att shoppa lite mer alldeles nödvändiga saker såsom sjalar, dukar och väskor. Imorgon ska gubbarna jobba hela dagen, så då passar det ju bra att fortsätta på handlings-temat för oss andra två. Men istället för att genomsvettiga springa omkring på utomhus-marknaderna i 33-gradig värme tänkte vi imorgon glida runt lite bekvämt i de luftkonditionerade shopping-centren. Antar att vi inte kommer komma hem tomhänta imorgon heller...

Prat

En av grannarna berättade härom dagen att hon kvällen innan haft besök av 7 män som bor här i området. De hade ringt på dörren och haft något viktigt att meddela. Hennes "driver" hade enligt dem gjort något olagligt och de bad henne därför att sparka honom. Han hade nämligen blivit upptäckt när han PRATADE med en av männens "maider". Det ska tilläggas att drivern stått ute på gatan och tjejen varit inne i huset när de pratade med varandra. Drivern måste nu bort från området, för människor som håller på med såna här olagligheter kan vi ju inte ha runt oss. Ger hon honom inte sparken så kommer männen se till att han får det besvärligt i framtiden. Maiden får dock arbeta kvar, och grannens kommentar "it takes two to tango" ville de inte lyssna på. 

Vad ska man säga? This is India! Var annars kan man bli avskedad på grund av för mycket prat...

POFF!!!

...sa det först... Sen ett hiskeligt väsen, som en skrikande ångmaskin som var överhettad. Jag släppte frukostförberedelserna och sprang ut för att lokalisera ljudet. Inte bra, det var från vårt hus ljudet kom, från taket närmare bestämt. Jag sprang upp och upptäckte att det sprutade vatten och ånga åt alla håll från vår varmvattentank. 

Nu har det iallafall slutat spruta uppåt, som en fontän och efter att vi vridit på en spak stoppade vattnet att forsa ut. Men det går inte att få helt stopp på rinnandet och ur kranarna här inne kommer det inget varmvatten alls. Nu väntar jag på att rörmokaren ska komma hit och förhoppningsvis kunna hjälpa till att fixa problemet. Det vore allt trevligt med lite varmvatten efter träningen...

Svensk-brunch

Nu är det många svenskar på plats i Hyderabad, och under veckan kommer det fyllas på med ännu fler. Det ska nämligen göras en "audit" på Urbans jobb och för den krävs det en hel del folk. Så på vår Söndags-brunch på Westin idag var vi plötsligt 13 svenskar som åt och drack för glatta livet. Vattnet i poolen var tyvärr i kallaste laget, men barnen orkade allt bada en stund iallafall.

Mela

Ikväll var det en stor fest på barnens skola, eller Mela som det kallas. Först en massa lek- och pysselstationer för alla barnen. Sedan underhållning med både dans och musik innan det blev dags för mat, lotteridragning och fyrverkeri. Som vanligt var det många oerhört bra priser i lotteriet, som skänkts av diverse föräldrar. Denna gången hade vi turen att vinna en av höjdarvinsterna. En middag för två på Falaknuma Palace, som numera är ett av stans lyxhotell. Tidigare var det ett av slotten där den store Nizam bodde, dvs härskaren över Hyderabad.

Skumt

Idag kom det två män, eskorterade av en säkerhetsvakt, och knackade på vår dörr. Med en aggressiv ton berättade den ene att vi inte betalat fastighetsskatt och att de nu var här för att kräva in den. Med sig hade han en kortläsare som han började vifta med. Att vi inte är husägarna ville han inte lyssna på, utan tyckte nog att vi skulle hämta ett betalkort och göra rätt för oss. Urban bad då om att han skulle legetimera sig, vilket han inte kunde göra. Alla visitkort och identitetshandlingar hade han i en väska som han så klart inte bar med sig, påstod han. Men han kunde ju ge oss sitt telefonnummer, så kunde ju vi be husägarna att ringa upp honom, så han fick prata med dem om fastighetsskatten. Allt kändes så fruktansvärt korkat. Två män som går omkring med kortläsare för att kräva in pengar, men de kan inte visa en enda handling som styrker vilka de är, eller från vilken myndighet de kommer. Urban skickade iväg dem och bad dem återkomma senare, med sina "business-card". Så klart kom de inte tillbaks, och om de verkligen var från skattekontoret vet vi alltså inte. This is India!

Möte på möte på möte...

Pust! 10 stycken "utvecklingssamtal" på två och en halv timme. Det ni! Och nytt för i år var att även barnen skulle vara med på alla samtalen. Så idag har vi lyssnat i 10 minuter åt gången, promenerat till nästa sal och väntat utanför på vår tur för nästa 10-minuterssamtal innan det var dags att stressa iväg till nästa sal. Pust! Men nu är det gjort! Med allt beröm som östes över båda mina barn kommer vi säkerligen att sova gott inatt, men först väntar ju det obligatoriska fredagsmyset.

Trevlig helg! 

Besök

I ögonvrån såg jag en konstig skugga passera vår öppna dörr förut. När jag reste mig och tittade ut genom köksfönstret såg jag 3 apor hoppa upp på muren. De promenerade sedan lugnt mot lusthuset, där de stannade upp ett tag, precis lagom lång tid för mig att hinna få fram telefonen och fota dem. Så klart är två av dem skymda av allt grönt, men tittar man riktigt noga så kan man få syn på dem. Lycka till ;)

Ljusfest

Från mörkret i Sverige hamnade jag direkt i ljuset när jag landade i Indien inatt. Den här helgen firas nämligen Diwali, ljusets fest. Bostadshus, affärer, vägkorsningar och allt annat man kan tänka sig är prydda med ljusslingor i alla möjliga färger och det blinkar för fullt så fort det börjar skymma. Min resa från flygplatsen kl 4 lokal tid var därmed rejält upplyst. 

Under dagen har vi hört smatterband och smällare mest hela tiden. När klockan blev halv 7 och mörkret hade tätnat nådde smällandet sin kulmen och sen har det bara fortsatt i samma höga tempo. Från vår takterass har vi bra utsikt, så innan det var dags att försöka lägga barnen spenderade vi en dryg timma där uppe, och bara njöt av alla fina fyrverkerier från alla håll.